Livet är underbart!

Idag mår jag så oförskämt bra!

Nej, rättning, just nu mår jag oförskämt bra. För imorse vaknade jag och ville inte alls vakna. Dels så drömde jag att jag gifte mig och det var därför min mobil skrällde som den gjorde. Självklart! I alla fall är det det halv-6 på morgonen. Dels så var hela morgonen emot mig. Allt var bara fel. Och sängen var ack, så inbjudande. Men skam den som ger sig! Jag sminkade mig samtidigt som jag åt frukost, halsade kaffet i språngmarsch till tåget och sov den där extra timmen på tåget - man får ju vara tideseffektiv när man inte sover ordentligt på natten.

Däremot var jag trött hela dagen, seg och blä. Tills jag gjort mat, struntat i träningen, krupit ner i soffan en stund och gottat mig (helt kristligt) åt hur duktig jag själv är jämfört med de som är med på Lyxfällan. Åh, vad man mår då! I det tillståndet är det ju bara att sätta sig vid datorn, slå på lite mysig julmusik och njuta av den helt fantastiska buketten jag fått av min helt fantastiske pojkvän - mys mys mys!

I helgen var jag i Vaggeryd och härjade. Såå mysigt! En hel del mys bara min finaste och jag, spel med familjen, film och sopping.. Och - bakning av pepparkakshus! Det blev helgens stora projekt. Hemma så är det alltid en tradition att baka pepparkakshus - med det obligatoriska bråket, huset som kollapsar, kristyr överallt, ni vet, det vanliga. Jag älskar den traditionen och tyckte att jag och Linus skulle göra ett också. Jag menar, om det är ett test för förhålandet att skruva ihop IKEA-möbler tillsammans, så måste ju det ultimata testet vara att sätta ihop ett pepparkakshus? Javisst! Men här skulle det inte knusslas med "färdigbakat" pepparkakshus - här skulle det bakas från grunden!

Varken jag och Linus är några arkitekter.

Efter några försök att skissa hur huset skulle se ut gav vi upp och bakade ut gavlar och takdelar lite på måfå. Det måste väl bli bra? In i ugnen. Jodå, de blev ju faktiskt ganska fina. Sen var det det där med att sätta ihop det hela. Hemma tycker vi att det är fusk att använda smält socker så vi kör bara kristyr på florsocker. Det brukar gå super! Och så den obligatoriska hemmagjorde spritsen också:

Men usch, vad det rann och kletade och gick inte alls! Efter en stunds trugande gav vi lite småsura upp och gick och satte oss i soffan. Så vad göra? Vi kunde ju inte gärna låta de stackars pepparkaksgavlarna bara ligga där.. Nej, jag gick in i köket och gav mig på kristyren en gång till. Kanske lite mer florsocker? Jodå, då blev det bättre klister. Men spritsen var ju redan förbrukad så det var bara att smeta på med fingrarna. Snyggt! Och så var det den där lilla detaljen:

Varken jag eller Linus är några arkitekter.

Det blev kanske inte ett hus. Och det där med fönster och dörrar är ju överskattat. Och snygghet med.

Men vi fick en cykelparkering! Och snö..

Min stackars bagarkung som måste stå ut med skapelsen i sitt kök..

I måndags firade vi 6 lyckliga månader tillsammans. Tiden går så otroligt fort! Eftersom jag var ledig från skolan hela dagen hade jag bokat biljetter hem till senare på kvällen så att vi kunde fira dagen tillsammans. Älsklingen åkte iväg till jobbet tidigt på morgonen och jag sov fint några timmar till. Sen blev det upp och packa, städa, fejja och adventpynta som överraskning till min finaste. Eftersom han jobbar hela december så tänkte jag göra det fint åt honom så han slapp det själv. Jag åkte ner till ICA och inhandlade en fin middag, bakelse och blommor till lägenheten. Så fint! Men var var min korvkung? Jo, han jobbade. Och jobbade. Middagen fick ätas själv. Traskade till stationen själv. Stackars finaste fick jobba över så han hann bara till stationen och säga hejdå.. Besviken var jag klart, men jag fick något att se fram emot på hemresan för Linus avslöjade att det väntade en överraskning åt mig hemma! Så mycket för att sova på tåget!

Och när jag kom hem står där världens finaste, jättegigantiska bukett med blommor på bordet! Han hade skickat bud så att de skulle vara där när jag kom hem! Är han inte underbar? Dock försökte mina roliga bröder sätta dit honom och ändrade 6an till en 8a på kortet. Bättre kan ni, killar! Jag vet att min karl har koll. ;-)

Idag mår jag oförskämt bra. Jag är så fånigt superkär i min Linus. Så där så man är alldeles pirrig. Tänk att man får vara det.

KLAR!!

Fy så skönt! En hel kurs avklarad! Jag är härmed kvalificerad att undervisa barnen i alla SO-ämnena. Nu ska jag bara komma ihåg allt jag lärt mig till om 4 år när jag kommer ut i arbetslivet...

I helgen var jag i Stora Hufvudstaden med Celie för att träffa Sarah och prata bröllop. En alldeles underbar, härlig och mycket intensiv helg! Jag kom upp sent fredag kväll och blev upphämtad bland spyor och fulla människor på T-banan av Celie, Sarah och hennes Jimmy. Lördagen bjöd sedan på en lååång sovmorgon, en härlig promenad i Haga-parken med Celie där vi fick pratat en massa. Tyvärr fick vi inte vinka till sessan, men hon verkade inte vara hemma. Så vi får väl ta kafferepet en annan dag.. På kvällen kom Silvana (den tredje tärnan) förbi och vi hade en riktig tjejkväll, pratade om alla tabubelagda samtalsämnen och naturligtvis om bröllop och klänningar! Det ska bli så roligt att få vara brudtärna, och jag är så otroligt glad för Sarah och Jimmy!

Kvällen slutade mycket sent efter lååånga samtal, så klockan hade hunnit närma sig 2 innan vi var i säng. Och frökenfräken skulle vara i Uppsala klockan 8 dagen efter.. Hoppsan! Det blev inte många timmars sömn innan jag satte mig på tåget i gryningen, men värt var det! För jag fick en jättemysig morgon med Sara och Katrin i Vittinge. Det var så mysigt, precis som på den gamla goda tiden. Men det var märkligt när man tänkte på var vi var för 4 år sen när jag flyttade till Uppsala. Tiden gå fort och den kan hända mycket på väldigt kort tid.
Eftermiddagen ägnades i Stockholm med fina Sandra Nilvanius på ett jättemysigt bagel-café, med uppdateringar om alla kärleksliv.

Så det blev en otroligt intensiv helg med många möten, mycket prat, fika, mat och annat mysigt! Nu ska jag bara ta igen mig lite - och framför allt försöka sova ikapp!

Tack alla söta för en jättego' helg!

En dag till skänks...

Jag har precis slagit på en kopp kaffe. Tänt lite ljus. Kurat ihop mig i min nya, fina soffa. Spotify spelar lite klassisk musik. Aaah, det är livet det här..

Idag blev inte riktigt som planerat. Det var meningen att jag skulle åka in på en föreläsning till kockan 8. Det var meningen att jag skulle jobba med min grupp på ett grupparbete efter föreläsningen. Men ack, vad bedragen man kan bli! Inte vaknade jag i tid. Inte klev jag upp i ottan, satte mig på tåget och åkte iväg till Malmö. Nej, sängens ljuva värme var alltför lockande. Så sen som jag var frågade jag gruppen om vi skulle jobba efter. Nej, inte det heller. En hel dag till skänks alltså..
Det var meningen, som den otroligt duktiga männsika jag är, att jag naturligtvis skulle ta vara på en sådan dag, få gjort alla saker som står på att-göra-listan. Men ack, vad bedragen man kan bli! Det blev istället en otroligt seg och oproduktiv dag.. Suck... Fast det förstås, några saker har jag fått stryka på min lista. (Sidoparentes: jag har skaffat en fin app till min mobil där man kan göra riktiga att-göra-listor som man kan stryka allteftersom! Det gör ju livet så mycket roligare!) Så helt oproduktiv har den inte varit. Bara inte så effektiv som jag hade velat.

I helgen har jag fått umgås med min alldeles fantastiske pojkvän. Och jag har blivit så bortskämd! I fredags firade vi 5 månader så det utbyttes lite helt opretentiösa presenter på kvällen - jag fick en resehårblås!:) Sedan gick han upp i ottan (okej, halv-9) på lördagmorgon för att baka bröd till oss. Det var riktigt gott! Nybakat bröd kan i och för sig inte slå så fel.
Förra helgen hade Linus varit på Ullared och handlat. Där hade han gått och hittat sig en onepiece för 200 kr som han köpt. Jag blev lite ledsen på honom eftersom han inte köpt en till mig, eftersom han visste att jag så gärna ville ha en. Sen kaaanske jag trackade honom för detta under helgen, samt kaaanske ockuperade hans under större delen av helgen. Så på lördagkväll ringer plötsligt hans mobil. När jag frågar vem det var så kom han med en vag ursäkt om att han var skyldig en kompis pengar och så försvann han ut genom dörren. Eftersom han inte ville säga mer tänkte jag att då fick det väl vara. Han kom tillbaka in efter en stund och jag tänkte inte mer på saken. När vi efter en stund gick in i köket för att diska så vände han sig till mig:
- Kan inte jag få ha min onepiece nu?
- Men då har ju inte jag någon..
- Jo, men du kan väl ta den där?
Och så pekade min alldeles fantastiska pojkvän på en ny, svart onepiece som låg och väntade på mig på köksbordet! Han kan överraska han!

* * * * * * *

Dagens rätt: Babas gulasch-soppa med lite av allt som fanns i kylen - supergod!

Dagens musik: Johnossi

Dagens sura min: Jag glömde min onepiece hos celie igår, så nu håller hon den gisslan..

Dagens glädjeämne: Jag har fått mig världens finaste pojkvän!

Dagens tråk: Det är 2,5 kvar tills jag får träffa honom igen..

Dagens boktips: Den sista föreläsningen av Randy Pausch. En bok om en proffessor som är döende i cancer och väljer att hålla en sista föreläsning, där han pratar om livet. SÅ bra! Helt makalös! Om det finns en bok man ska läsa så är det den. Tips: läs inte den på tåget från Vaggeryd - eller något annat tåg heller, för den delen - för det är omöjligt att låta bli att gråta!

Hi, ho, hey!

Long time, no see!

• Det blir så när man skaffar pojkvän.


• Jag har precis börjat en ny utbildning.


• Sommaren kom ivägen.


• Du vet, flytt och grejer.


• Jag har inget att skriva om.


• Mycket resor.


• Det händer inte så mycket just nu.


• Vill ni veta nåt, slå en signal!


• etc. etc.

Det finns ganska många ursäkter jag skulle kunna använda mig av. Eller helt enkelt skriva som det är: Jag har inte bloggat på väldigt länge.

Men nu är jag igång! Fast jag ska inte lova för mycket för det har jag sagt förr, så var glada för ett inlägg och hoppas att det i alla fall kommer ett till. Jag hade tänkt att jag skulle underlätta för mig själv genom att skaffa blogg genom mobilen - det är ju bara att skicka iväg när man har tid då ju - men efter cirkus 45 försök att få rätt på det så får jag erkänna mig besegrad...

Jag skulle kunna författa en hel roman om vad som hänt i mitt liv sedan sist, men för att bespara er stackars läsare som fortfarande finns därute, så tar jag och plockar upp där jag befinner mig just nu.

För tillfället delar jag "lägenhet" med mina två ohängda bröder - vilket har sina för- och nackdelar. Mamma har renoverat (med hjälp av världens sötaste litauiske snickare) i gårdshuset så att vi fått oss en 4a med kök. Att dela boende med sina bröder är.. spännande. Som mamma så fint sa det, "du får ju i alla fall bra lärdomar inför ett framtida liv som gift". Men vi träffas inte så ofta, så det ska nog gå bra.

Sen är det inte så lätt som man kan tro att flytta hem igen. Jag har hört att det är jobbigt, men det som är jobbigast var inte det jag trodde skulle vara det. Det jobbigaste är att det efter 3 års själständighet helt plötsligt är någon som undrar var jag är, som vill veta vad jag gör, vem jag är med, när jag kommer hem till middag.

När jag inte bråkar på att mina bröder ska plocka upp skor från hallgolvet, kalsonger från badrumsgolvet och disk från diskhon så tillbringar jag mina dagar på diverse tåg till och från Malmö. Jag har påbörjat lärarutbildningen i Malmö och ska "bli lärare på riktigt". Det är riktigt roligt och intressant. Förutom grupparbeten. Jag avskyr grupparbeten. Och mer säger jag inte om det:

Viktigast av allt försöker jag få fritiden med allt jag vill göra här nere i Skåne och att försöka vara i Vaggeryd så mycket som möjligt (helst hela tiden) att gå ihop. Det är ett riktigt pussel. Jag ger samma råd som jag själv gett, och som jag fått: skaffa inte ett långdistansförhållande. Det är jättejobbigt. Därmed absolut inte sagt att det inte är värt det. För jag har fått mig världens finaste Linus, och de helger vi faktiskt får träffas är helt underbara.

I helgen gifte vi bort den tredje i Nuckeföreningen. Vår älskade Julia har gått och blivit en Nilsson, fru och mamma på samma gång. Ett alldeles fantastiskt bröllop, härligt och familjärt. Och vilken mat sen! Absolut uppe i topp för bröllopen i år (jag är uppe i 6 st nu.). Mycket skratt, prat med gamla och nya vänner, fick träffa Sara och Jacob vilket alltid är mysigt. Och de lyckliga tu, Julia och Thomas var så fina så. Precis som sig bör. Ännu ett stort grattis till er!

* * * * * * *

Dagens glädjeämne: Vi fick faktiskt ihop grupparbetet idag - äntligen! Nu ska vi bara bli godkända på det också..

Dagens tips: Sov på tåget - så skönt!

Dagens i-landsproblem: Jag får inte igång min mobilblogg!

Dagens nyhet: Jag har börjat ett nytt liv! En alldeles för trevlig sommar med bara god mat, alldeles för länge sen jag tränade = jag kommer inte i jeansen längre! Så nu ska jag vara nyttig. Än så länge går det hyfsat bra. Jag har börjat träna (ofta!) och har slutat äta sötsaker och anant onyttigt. Förutom på bröllop. Och särskilt valda tillfällen.

Dagens boktips: Pollyanna av Eleanor H.Porter. En jättesöt, hjärtevärmande, lättläst bok som verkligen rör en på djupet! Helt klart läsvärd!

Dagens musik: Diana Kralls julskiva - magisk! Och nej, det är inte för tidigt att börja lyssna på julmusik!

Dagens nedräkning:

• 
  
  2 dagar kvar tills jag träffar min älskade Linus


• 
  
  53 dagar kvar till min födelsedag


• 
  
  66 dagar kvar till julafton

Dagens ursäkt: Jag ber så hemskt mycket om ursäkt till alla vänner, nära och kära som känner sig bortglömda! Jag är jättedålig på att höra av mig, men det betyder inte att jag inte tycker om er. Jag försöker bättra mig!

Kyckling Tetrazzini

Nu kommer den äntligen - jag har blivit ombedd att lägga upp receptet på min berömda Kyckling Tetrazzini, så här kommer det:

4 port.

300 g pasta

2 kycklingfiléer (ca 400 g)

1 gul lök

2 msk marg

1 dl vitt vin

1 1/2 dl hönsbuljong

1 msk vetemjöl

1 1/2 dl matlagningsgrädde

1 tsk salt

1 krm peppar

1-2 tsk saft av lime

2 dl riven ost

Gör så här:

Koka pastan och låt rinna av.

Fräs löken. Tillsätt vin och buljong. Koka upp.

Lägg i kycklingen och låt koka ca 10 min.

Ta upp filéerna och sila buljongen från löken. Obs! Spara buljongen, släng löken!

Strö över mjöl i grytan och späd med buljongen. Tillsätt grädde, salt, peppar och lime. Koka upp.

Tärna kycklingen och lägg i såsen. Lägg pastan i en ugnsfast form, häll över sås och kyckling, strö över ost och gratinera i 10 min.

Avnjut med en härlig salld, ett glas vitt och trevligt sällskap!

Bon appetit!

Lycklig!

Nu är jag fullkomligt, härligt, underbart lycklig! Jag har hittat mig världens finaste Linus, och sen igår är han min egen!

Jag ber om ursäkt att det varit torftigt här de senaste månaderna, men det är svårt att skriva om sånt som tycks oviktigt, när det enda viktiga som cirkulerar i tankarna och allt man gör är det enda man inte kan skriva om. Men nu är det helt officiellt i alla fall. Till och med på Facebook - och då är man ju ett par på riktigt, eller hur?

Jag har i alla fall haft 4 härliga, pirriga, kära och nervösa månader med pendlande mellan Vaggeryd, Skåne och Uppsala - med hjärtat mest i Vaggeryd. Många timmar på buss, några härligt långa men alldeles för korta helger, våffelfrukostar, korsord, biobesök, promenader, släktkalas, sovande genom filmer, handhållande, kittlande, skratt och mys har det blivit och jag måste säga att jag är otroligt nöjd med det. Och ser fram emot framtiden...

Linus min Linus, du gör mig fullkomligt lycklig!

Hjärtat smälter...

Jag hittade en utvärdering som en av mina elever svarat på:

- Vad gör dig glad (i skolan)?

- Fröken


Det blev lite suddigt här. Kan man smälta mer? Det är sådant som gör det värt allt slit och alla trötta dagar.